En inblick i en assasination droid´s tankar.

"I think, therefore I am. I destroy, therefore I endure." ―IG-88A's final thoughts

Happy

Det krävs inte mycket för att göra mig lycklig.

Bara ge mig en ny värld.

Enough is enough

I´m sick of this.. -.- I mean it.. Enough is enough.

Make me better.. Take away the sickness in my mind.. Take away the pain from my body.
I´m so tired.

Om man dödar en människa - hur många människor dödar man då?
Om man räddar en människa - hur många människor räddar man då?
Min farfars far Martin var född år 1859 på Orust. Han fick åtta barn. De fick sammanlagt nio barn som fick sammanlagt 16 barn som hittills har fått ungefär 20 barn. Yngst i detta ögonblick är min dotter Hedvig. Hon är fyra månader.
En sommardag år 1864 får den femåriga Martin följa med sin pappa Samuel på en resa från hemmet i Mollösund till Uddevalla. Samuel seglar sin lilla fiskebåt - det här är långt före motorernas tid. Efter några timmar förtöjer de i en tom vik någonstans på östra Orust. På natten väcks de av röster. Båten kränger och de hör, som inifrån en trumma, de förstorade ljuden av steg på däck. Två rövare rycker upp luckan.
Enligt den hundratals gånger återberättade historien är rövarna beväpnade med knivar. Helt säkert är att en av dem bär skägg.
Min farfars farfar och min farfars far - Samuel och lille Martin - är på väg att rånmördas i en vik på östra Orust.
Då hoppar femåringen upp i famnen på den ene rövaren. Han drar honom i skägget. Rövaren står med kniven i handen och barnet om halsen. Kanske veknar han, han tvekar åtminstone. Sedan körs allting baklänges. De två rövarna kliver ur ruffen, klampar upp på däcket och lämnar båten. De grälar med dämpade röster. Martin ser sin pappa rusa upp och blixtsnabbt lossa förtöjningarna och skjuta ifrån. Samuel sätter segel och de stävar ut i mörkret.
Min farfars far kommer att leva i ytterligare nästan 89 år. Han kommer att bygga et hus vid havet. Han kommer att träffa Maria och gifta sig med henne. Han kommer att få silvermedalj för sina sillinläggningar vid den stora fiskeriutställningen i Köpenhamn år 1912. Han kommer att spela dragspel. Han kommer så småningom att fiska makrill med sina barnbarn, bland andra min far, vid det pålitliga stället alldeles vid Mollösunds fyr.
När jag en gång ska berätta den här historien för min dotter Hedvig måste jag göra det med största noggrannhet. Det känns på något märkligt vis som om ett enda felaktigt ord skulle kunna rubba handlingen och därmed hota min och hennes existens.


- Kristian Wedel


- Stycke ur boken Fred! 100 röster mot våld och krig
utgiven av Bokförlaget Max Ström

Some people..

Majoriteten av människor klarar jag mig utan. Dom är jobbiga, högljudda, oartiga och enormt irriterande.

Men så, efter en enormt jobbig vecka kommer det lite målsken i mörkret. En av mina människor dyker upp och som hastigast skriver:
Hej! Ser inte dig online så ofta och skulle gäran prata lite. Men jag kom preci hem från ett helglångt fördelsedags LAN och är helt död. Men kram på dig i alla fall. Hoppas allt är bra, att skuggorna faller där du går och att solen aldrig kysser ditt anlete

..AW! Aint he the sweetest? See, it aint so hard to make me happy. Why cant more people be like him and me, why cant more people see the world like we do?

Den 20 juli 1941 förberedde en grupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i föredetta Jugoslavien. En tysk soldat i exekutionsplutonen vid namn Joseph Schultz tog stillsamt av sig sin hjälm, lade ifrån sig sitt gevär, gick fram till den enorma höstacken och ställde sig i raden av dödsdömda. Schultz sköts till döds tillsammans med bönderna.

- Stycke ur boken Fred! 100 röster mot våld och krig

I hurt myself today
To see if I still feel
I focus on the pain
The only thing that's real
The needle tears a hole
The old familiar sting
Try to kill it all away
But I remember everything

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

I wear this crown of thorns
Upon my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here

What have I become
My sweetest friend
Everyone I know goes away
In the end
And you could have it all
My empire of dirt
I will let you down
I will make you hurt

If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way

"Hurt" - Johnny Cash