This day sucks.. I mean really, really sucks.
Eftersom jag hade en dålig dag i går bestämde jag mig för att åka ut till mor och far och ta det lugnt.. Yeah right.. Fick kanske två timmars sömn i natt.
Deras grannar hade nämligen bestämt sig för att storfesta.
Nu snackar vi inte ungdommar, det är vuxna (!) människor som storfestar mitt i veckan. Visst att en del människor har semester men ändå.
jag tänkte lägga mig elva men det var ju omöjligt, så jag gick upp igen. Tänkte: Wtf, klockan är ju bara elva. Dom slutar säkert. Så jag gnuggade ögonen och gick upp igen, han se sista halvan av Navy CIS. Vid tolv la jag mig, fortfarande enormt hög musik. Klockan blev halv ett, klockan blev ett. Då gick jag dit. När jag kom upp på altanen deras fick jag genast enorm huvudvärk av den där förbaskade musiken och tankarna gick på en gång till kullen med kattungar som dom har i vardagsrummet, källan till den enorma musiken. Vem som än köper deras kattungar kommer upptäcka att dom är mer eller mindre döva.
Frun i huset började skratta när hon såg mig, jag vet inte om det var något speciellt roligt med en snurrig och huvudvärksdrabbad kicki som kommer mitt i natten, men hon kanske har udda humor. Fick skrika över oväsendet för att dom skulle höra. "Kan ni sänka?!" Då såg hon sur ut. Wtf? det är inte bara dom som bor där ute!
så hon lommade väll iväg för att sänka. Inte särskillt mycket dock. Hörde fortfarande den där förbaskade basen när jag skulle sova. Dunk. Dunk. Dunk. Dunk. Dunk, dunk, dunk. Dunk.
testa att byta sovrum. Första sovrummet ligger på framsidan av huset det andra ligger längst bort från grannen, pluss att mamma har en äggkläckare igång där som låter. Hellre hörde det när man ska somna, ett ljud man faktiskt hör än den förbaskade basen som ger mig huvudvärk och som stör hjärtat. Men nej då. Tront du fan att jag hörde den jävla basen ändå. Då var klockan två. Och jag började gråta.
Gick upp igen, snodde en mp3 av mamma och la in en Major Lorne´s ljudbok (stargate) som jag lånat av maria. Testa att sova igen. hörde ÄNDÅ det jävla dunkadet. trots att jag hade mp3n rätt in i örat. Började gråta igen. Så jävla frustrerad och förbannad. Inte nog med att jag inte kunde sova, stark bas gör ALLTID att jag får ont åt hjärtat oavsätt hur högt det är. bara den är stark så känner jag hur det vibrerar i hjärtat och min puls blir ojämn, som om den försöker följa samma rytm.
Någon gång efter klockan tre slutade dunkandet.
Vid fem somnade jag. sju ringde klockan.
Datorn fungerar fortfarande inte. Supporten fungerar inte. Efter att supportern ringt upp för tredje gången kom han fram till slutsatsen att "Den kanske var trasig då". Nej, men ojdå. det visste jag inte, och det var absolut inte det jag sa i första samtalet jag ringde. Vad är det han inte förstår med meningen "USB-uttaget är trasigt, vi behöver en ny datorenhet för nu står vi med bara en kassa."
jag jobbar till åtta ikväll.
Gissa hur jag mår?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar