Vancouver 2011!

Är det inte fullkomligt underbart att få deklaratins papprerna och inse att man kommer få mycket penger tillbaka på skatten. Alltså, RIKTIGT, mycket.

Och sen det faktum att det tog mig två dagar att räkna ut vad jag skulle göra med dom.. tja, det är aldrig någon som har sagt att jag var ett intelligent barn.

Om jag bara hade öppnat papprerna innan jag åkte! >< Nu måste jag vänta på att konventet kommer upp på Creationents hemsida. men men.. jag får åka ivarjefall! :)

I cant wait! *dance around*



My memory need a reboot.

This one´s for you Fredrik :)

Walking down the streets of Vancouver I found a sweet little thing that would have made the Groth bounce.


I may very well have found my purpose in life.
To make people say: What the fuck?!



Its been a long time since I've had this much trouble waking up.
I wanna go home and sleep, but I'm stuck here for another 9 hours..

And I was OH, so thrilled when I woke up this morning and found out that it had been snowing all night. SNOWING! ..
I want to go back to Vancouver!
Save me!

Oh well, at least I got my photo ops to look at. Always makes me smile when I see Hewletts face, likes he´s up to mischief. ^^


Back at the store..

Yesterday I got picked up at the airport, went to my parents place and scanned the photo ops into the computer. then I got home, fell asleep TWICE in the bathtub and only woke up because I was so darn cold. Then I crawled into the bed and fell asleep again. Woke up around 8 pm in panik couse I thought I was late for work. :P

Called my mom, sat the alarm and fell asleep again. By the godess, did I sleep. Yet I still had a hell getting out of the bed the next morning. Put the alarm for 5 and snozzed for an hour before getting up and leaving for work.
Working at 7 am with jetlag and about a week of bad sleep is not fun. Doing the inventory for the entire shop was defenitly not fun. -.-'
I was lucky though couse I got to work with sweet Tobbe, and he allowed me to slack off a bit :P That was sweet. and soooo nice. Was sitting with my eyes closed and he pat my shoulder everytime I was about to fall of the chair :P

We were done around noon since there were about ten of us so it didnt take all that long. From seven to noon. Life is greeeat -.-' or not :P

Some things didnt really match up to what they were supposed to be, but most of them was just that the EAN was messed up or a number to mutch or to little. No biggie, took just about half an hour to correct my list.

So.. Now its 17.49, wich is the swedish time for 5.49 pm, and I'll be allowed to go home in a few minutes. I was actually supposed to close the store today, and I dont know why I'm not but no way in hell that I'll complain about that :P Staying here from 7 am to 8 pm with jetlag is not my idea of fun. So I'll close tomorrow and the day after that instead :P was only supposed to close tomorrow, but I need every penny I can get. If I'm lucky and save alot I might be able to afford the 2011 vancouver convention too. but right now I need to save for LA. Wich is too bad, couse I would have preffered to move to a better and less expensive apartment and then afford the vancouver convention. I want to go back there! I dont wanna be home! Its cooooold! :(

Ah well, I'll survive. :) But a girl can dream, right? :P

Love to all the nerd, geeks and dorks out there.


Home sweet home?

Really didnt sleep well last night.. or the night before that, or whatever :P

Got up at half past six, got ready and we went down to the lobby to check out and get our cab to the airport. . . That was harder than we thought, since there was no one there. What the.. they promised us that someone would be in the lobby for us at 6 am. The cab driver had to call the guy and he showed up from the room next door, and told us we should have called for him. We did. We called "Helloooooo!" for close to 10 minutes.

But eventually we were able to get to the airport where they told us that if our flight from Chicago to Arlanda was cancelled, then they wouldnt let us leave Canada, since alot of people are stuck there and there's no more room at the hotels. Marias first thought when she heard that was: Crap!
Mine was: YES!

The guy who told us looked at me as if I was crazy when I got this huge grin on my face.. :P WHAAT? I think that I fell in love with Vancouver. :P Trees everywhere. and blooming. And NO snow.
And close to the yearly vancouver convention ;)

However.. The flight was NOT cancelled so we got to go to Chigago.. yeay -.-. But we got a fun, little surprise when we got to our gate. We met not one, not two, but three of our fellow nerds from the convention ^^ So we got to talk about "old times" :P
And then it was time for bording. Thats when the fuuuuun part started. I got reaaally airsick. Really, really airsick. Tried having my head bowed down, basicly put it in my own lap but after about 30 minutes my neck wanted to resign, so it really wouldnt have worked for four hours. or for the 8-9 hours flight from chicago to sweden. I did not look forward to it.

But I was really lucky (comes with being "bouncing shaky Kicki") you see, the girl sitting next to me got really airsick to so she had these little pills she offered me.. Yes, yes, I KNOW that I shouldnt accept pills from strangers, but it couldnt get much worse. So she gave me a pill for the flight to chicago and after a while I could actually sit upp and my neck and I made peace with each other and became friends again.
And this girl, (slap me with a brick and call me a house, but I didnt even ask for her name) she gave me two pills so I would be able to survive the nect flight without barfing and humiliate myself. I really HATE it. Its nasty, discusting and it smells. Mostly it's like chain. If one does it, more people will couse its so discusting.

Anyway. Home safe and sound. We didnt have to check out our luggage in chicago this time, wich was nice. gave me time to buy a sandwich for the flight. The food they serve really, truly sucks. -.-
I'm a kid, I dont eat stuff like that :P

Mom was waiting for us at the airport and it was nice to run up to her and give her a big hug. I think she missed me ^^ And she was so nervous I wouldnt be able to get home. I dont really see the big deal with that. Shure, living at a hotel and stuff costs alot of money but its not like it would be a disaster if I was stuck for a while. If I still hadnt been able to go home after a month or two I would be in trouble, though. Not home=no income=No candy and pretty clothes :(

Well well.. Now I´m at my parents house, going through the photos from the weekend, with a dog at me feet and a cat in my lap.
Its good to be home. Cold, still a bit snowy and no blooming tree's, but still sorta good to be home.


last day :(

Aw shucks.. already the last day.. the last day of a wonderful weekend with wonderful folks..
And I'm gonna start this by telling ya'll about the last thing that happened today. :D

We were walking to the bus, and as usual I was looking at the pavement. Used to people staring and its really annoying so in order to keep up the perky-act and not turn into raving bitch, I avoid looking at people. That and I don't wanna fall in these shoes. XD They're adorable, but a bit clumsy.
So I'm walking to the Metro Station, and suddenly I feel this tap on my shoulder. I look up, but Marias still in front of me so I turn around.. And get a smile and a wave from Colin! That made my evening :)

so.. today..

pga min enorma migrän igår kväll så blev det en tidig kväll, och jag jagade ut maria ur sovrummet för hon skulle vara vaken en timme längre och skriva. Dude, hur skjutton ska jag kunna sova när alla lampor är pp? Sa jag frågade henne om hon kunde skriva någon annan stans. Det begriper jag inte med henne. samma sak när jag gick och la mig kvällen innan vi skulle åka till kanada. Vi skulle upp vid fem på morgonen och vid typ ett-halv två satt hon fortfarande med lamporna på och tittade på tv. Höll på att få psykbryt när jag tänkte på den långa, jobbiga resan utan sömn.
Man kan väll andå visa lite hänsyn till andra?

Anyway, hon blev lite surig men hon gick. Vet inte vart, brydde mig inte och gör det fortfarande inte. jag hade migrän som gjorde mig illamående och jag hatar att kräkas. imagine that, ey? Jag av alla människor -.-

So.. vaknade runt halv åtta, klev in i dushen och vaknade till liv. Tvättade håret och klädde på mig. Vandrade ner till lobbyn och försökte skriva ikapp gårdagen. (Gick inte så bra, ska göra det när jag är klar med dagens dag :P) Sedan gjorde vi i ordning oss och drog iväg. Och idag tog jag faktiskt frilly skirts, skjorta och väst eftersom jag fick bannor för att jag inte hade det igår XD
så runt kvart över tio vandrar vi in i salen och hör slutet av N.John Smith's scentid. (Producent for SGA, Sanctuary, SGU och co-producer for SG1.), sedan var det dags för Rachel Luttrell (Teyla Emmagan). Hon var lika bedårande som alltid, dock tyckte jag INTE om hennes hår. någon sorts rasta-flät-aktigt. hon var fortfarande vacker, men inte som hon var när hon hade "riktigt" hår. Kände knappt igen henne. Dock hade hon samma underbara röst. Hon sjöng en låt för oss, från hennes skiva som faktiskt äntligen är på väg att släppas. Yeay! Jag vill verkligen ha hennes CD för hon har en underbar röst. I already said that, didnt I? Oh well, she's got a wonderful voice! :P
Vi fick även en liten bonus gäst pa scenen. Rachels lille son. Så otroligt bedårande och han satt i mammas knä och var så snäll och tyst så. Men man skulle defenitivt inte tro att det var hennes pojk. Kritvit hy, super-blont hår och blåa ögon. :P He must have that from the dad :P

Sedan var det dags för photo op med fru Luttrell. Big blooper from me. I should have taken my loli-shoes off. -.- I got taller that her, and that was.. just weird :P At least I know until next time, right? :P

Sedan var det messt lite flumm fram till autograf sessionen med Rachell tjugo över fem. men det var lätt spenderat. Jag hade små photo ops där folk tog kort på mig eller hade sitt foto taget med mig XD I sold em for hugs! Worked like a charm ;P

Tiden spenderades med att se musikvideor, se på Universe panelen (även om serien verkar suga så var dom rätt roliga som personer. Absolut inte i klass med de andra men så är dom rätt nya med konvent-grejen också.), och allmänt prata skit med folk :P finns alltid folk som vill prata med den lite udda flickan i söta kläder ^^

Hade även tur nog att få tag på mitt foto med Rachell idag :) eftersom hennes photo op var på förmiddagen sa hann det bli klart så jag kunde hämta det runt sex tiden. annars hade jag inte hunnit fått det :( visst, jag kan beställa det online, but I want it now! >< and I got it ^^
Så nu har jag ett komplett sett, och jag tänker lägga upp dom alla så fort jag lyckas stjäla mors scanner :P Dont worry, yall. You'll get to see em :)

Kändes lite udda vid autografen dock, for jag tog Rachells men smet förbi två av de Universe skådisar som satt där :P Men jag har sett första avsnittet och tyckte inte om det, så då vill jag så klart inte ha deras :P

Then it was straight back to best Western Uptown Hotel and I'm sitting in the lobby, with a tired smile on face when I think back at the weekend. And that I got to see Colin today aswell. :)


Day six

Jag fattar inte att det redan är dag sex. Where did the wonderful days go?!
Igår var otroligt rolig. streeeeeeessigt som fan! men roligt.

har skrivit klart gårdagens inlägg idag också, för er som läst det jag började skriva i går morse.

Vi började med att kika på Dan Shae (Again, but what the hell the guy is WONDERFUL!) He actually said something about us getting tired of him and a nightmare would be to realize that he's in the back of the car when we go home. Wtf? I would LOVE to find him next to me on the plane home. Not gonna happen, seeing as we probably wont even get home :P but still.. Would love to.

Sedan gick vi ner och ställde oss i kön for photo op med Michael Shanks (Dr. Daniel Jackson). och det var en låååång ko. Det var faktiskt riktigt coolt. Tog ett foto på mig och honom och ett på mig, honom och Maria.

This actually sucks.. Jag skriver så mycket bättre (och enormt mycket) när jag skriver inläggen samma dag som det hänt, men i förrgår kom vi hem så sent och i går hade jag migrän som höll på att få mig att kräkas. Anyway. Bortförklaringar hjälper inte.
Efter Shanks var det bara att ställa sig i ko igen, för nästa var för Christopher Heyerdahl. Han är sa underbar! Fick en stoor kram av honom (hann faktiskt få fotot igår och det var riktigt okey :) )
Det var så kul, för medans vi stod och köade hela dagen (minns inte riktigt vad som hände när eftersom jag skriver dagen efter) så kom och gick de andra skådespelarna. Jag vet att när jag kom från Heyerdahls photo ops så hade jag liten svag rodnad på kinderna och gick och fläktade mig själv, svängde runt ett hörn och tvärnitade när jag står framför David Hewlett som ger mig ett stort leende. Omg.. men han var så fin! Han har gått ner mycket i vikt sedan sina Rodney dagar och han var den enda skådespelaren som såg yngre ut! XD Men Joe och David hälsade på varandra i gången och kramades och grejer, och BamBam (som kallade mig Satan-Girl vilket kommer se till att han får stryk av två av de kvinnliga volontärerna :P ) fick också en stor kram av Flanigan. Det är så roligt att se dom typ.. vara normala.. :p Och alltid roligt när dom kommer ihåg en.. But lets face it, with my clothes, its hard to forget me :P

Sedan var det dags for Michael Shanks på scenen och han fick en massa frågor och grejer och han är otroligt roligt. Däremot sände jag en tanke till min mor typ mitt i det här. Inte nog med att hennes kamera INTE är bra.. Den är otroligt LITEN också. Mitt i shanks uppträdande fick jag sätta mig och börja deleta kort som jag egentligen inte ville bli av med, for den var FULL! I'm like, what.. the.. fuck? I got Michael Shanks in front of me for like another 20 minutes, and the bloody card is full? -.- strakts över 500 kort -.- Okey guys, Jag ångrar mig. Jag tar tillbaka det jag sagt om att avsäga sig födelsedags presenter. Jag vill ha pengar till en riktig kamera till nästa konvent i L.A!
Dock verkar det som om Shanks är på våran sida. Han verkar INTE tycka om Stargate Universe. Och enormt många i publiken verkar inte tycka om det heller. Tycker synd om Universe skådisarna som kommer idag. Vi ska bara in for att se Rachell. Dissar resten :P

Shanks: Okey, guys. Those who like Universe on that side, and those who dont on this.
Voice from "this" side: There´s not enough room here!

efter det var det photo op med Michael Shanks och Joe Flanigan (John Sheppard). Två av de mest populäraste hunkarna i Stargate. :P så det var riktigt coolt. ska hämta ut resten av fotorna idag. Flanigan, Mig och Shanks. WHOHO! ^^ I'm gonna remember this until I get really, really, really old. Like.. Lightyears old or something :P

liten paus och sedan var det photo op med Flanigan. Det var då jag först började se hur otroligt trött han verkade, but he put on a good show. :) Dah, the guys an actor!

Sedan fick vi rusa iväg till kostym tävlingen. No, I did not compete, but Erica did. She was a... can you guess? WRAITH QUEEN! ^^ I'm her top minion slash worshipper :P det var riktigt coolt. Hon kom så klart på första plats. Så hon fick present kort på 250 can dollar.

efter det var det Heyerdahls (Halling & Todd the awesome Wraith i SGA och Big Guy/Big Foot och John Druidt/Jack the Ripper i Sanctuary) plats på scen. han drev också lite med universe :P han hade stått och tittat på när shanks var på scenen så dom körde lite samma skämt igenom alltihop. det var så underbart.. But.. I was a bad girl. A bad, bad girl. We're not allowed to actually record. But I did it anyway. :P A guy asked Heyerdahl to say one of his Wraith lines from stargate Atlintis Las Vegas episode and his voice is sooo sexy. I hope you can hear it allright. :P awesome!

Och efter Heyerdahl.. David Hewlett! (Dr.Rodney McKay) Det var så bäst. jag ÄLSKAR david Hewlett. Han är så otroligt rolig. han svarade på frågor (kinda :P) och allmänt goofade runt på scen. Efter tjugo min var det Joe Flanigans (lt. Colonel John Sheppard) tur och han började driva med David. Stack in huvudet på scenen så vi såg, men inte david och gjorde lite udda grimaser och grejer så vi garvade. Efter några gånger lyckades david fånga honom och joe gick upp pa scenen för att köra sin omgång. Ha! Trodde han. Efter tio minuter kommer Voice of God ("Chefen" över konventet som sitter i mörka delen av rummet och talar i sin mick så han hörs över skådespelarna. Har skrämt skiten ur en del skådespelare och allmänt förvirrat andra :P) and the Voice of God says: David. GO. AWAY! And come back in 20 minutes. David stirrar lite, publiken försoker få honom att vara kvar, men han måste ju gå. så han försvinner bakom scenen och Joe får svara på frågor i fred. I hela fem minuter. Sedan ploppar David in huvudet och stör lite. Han blir åter igen bortjagad. Fem minuter senare : "Has it been 20 minutes?" klättrar upp på scenen utan att vänta på svar och vi får då tio minuter extra med båda grabbarna på scen. Så hysteriskt roligt. alltid kul att se flera samtidigt för dom trissar på varandra så in i norden. Flanigan garvar så han gråter vid flera tillfällen. David är sa hysteriskt underbar.

Sedan var det dags for Photo shot med Flanigan och David. Lååång ko. och flanigan såg åter igen så otroligt trött ut, men David skojade med honom och alla andra så han lyckades hålla lågan uppe.
Sedan var det dags for Photo op med bara David. Den bilden blev faktiskt riktigt bra. Älskar davids ansikte där. han ser ut som om han ska hitta på något bus när som hellst.. så otroligt bra.

Sedan var det dags for den låååånga vantan på autografer. Fick Heyerdahls först och han var så otroligt rar. ^^ Han signerade både en Todd bild och en Druidt bild. sen var det dags att vänta igen. När Lotte kom tillbaka från sin autograf med Heyerdahl hade hon ett tillkännagivande. Hon hade kommit ihåg det som jag helt och hållet glömt bort. Vilket är sjukt för det har stört mig i över ett år. Karln heter Christopher Heyerdahl. Forsök säga det på engelska. Det KAN jag inte. jag säger det på svenska. Speciellt hans efternamn. det är typ.. svenskt :P I varjefall nordiskt. Och Lotte hade löst det. Hon frågade honom, and guess what? He's dad's from Norway! Så hon pratade svenska med honom och han pratade norska med henne, och folk i kön fattade ingenting. ;) Det var så coolt, och så otroligt skönt att ha det lost. XD
A huge kinda, but still. Allting är relativt.

efter den vanliga väntan så var det dags för autograf av Shanks, flanigan och Hewlet. First up: Flanigan. And he looked like he was about to throw in the towel any second. Såg så otroligt trött och slut ut och han hade plockat fram wiskey or whatever he was drinking :P Tyckte riktigt synd om honom. The guy deserved a good night sleep. And he would be there for atleast another hour, signing aoutografs. greeeeeaaat.. poor Joe.

Sedan var det Shanks. Han var piggare, dock väldigt upptagen av att lyssna på en pågaende hockey match. Någon Sedin gjorde visst mål, eller något. hörde dom säga Sedin :P Men det betyder inte att han dissade oss.. Absolut inte.

Sedan var det Hewlett. I actually was brave enough to talk to him ^^ I'm so proud. :) Talade om hur mycket jag älskade filmen och hur svårt det var att få tag på den för ingen shippade till oss. När han fick veta att jag bodde i sverige så såg han lite fundersam ut och talade om att dom hade jobbat på att börja sälja den där och han skulle försöka starta upp det igen ^^ Love him!

and that was our day.. gosh, my head hurt when we got back. We dissed the dessert party and I went straight to bed. Migrän suger. och jag fick den runt.. noon..-ish. bara för att det var så mycket foton och grejer skulle jag tro :P

All well, that ends well..


day five

This is sick! XD
Först är det något jag känner att jag måste ta upp. Femte dagen (FEMTE!) upptäcker vi att kvinnan som sitter bakom maria är svenska! Yes, loves, you heard me. hon är från sverige! Så coolt.
Och i dag, morgonen på day six, upptäcker jag att det är en snubbe från konventet som bor på samma hotell som oss. XD han vågade prata med mig bara för att vi sprang på varandra i kafeterian/frukost-salen. Av någon anledning verkar det som om folk kommer ihåg och känner igen mig :P Kanske kan ha något att göra med mina kläder, ey?
Skillnaden är att i sverige blir jag dissar, i kanada blir jag älskad. I´m so moving!

Men men.. Igår alltsa.. Day fine.. soo cool!

Vi klev upp och drog iväg till Hiltons för att hinna med att se Andee Frizzell, som spelar alla coola Wraith Queens i Atlantis. Wraiths har alltid varit en ras jag tycker om för dom är enormt vackra och eleganta. Dom är basicly en udda version av vampyrer, och vi vet ju alla vad Kicki tycker om vampyrer XD
Har dock aldrig sett Andee utan allt... grejs på.. Och hon var så otroligt vacker. Mager som en sticka, men otroligt vacker. och hon har en personlighet som heter duga! Fy fan vad härlig hon var.

Sen var det Dan Shae igen, och han var lika hysteriskt rolig som vanligt. jag tycker det är så coolt att han är RDA's stunt dubble. Didnt know that.. 0.o

Sedan var det en photo Op med Andee, och hon var så otroligt cool! Hon älskade dom små sten-grejerna jag har i ansiktet och hon ä ju sa otroooligt lång (and I'm not) så hon la armen om mig och frågade "you want me tall or short?". Daah! Tall! And she got this reaaally big grin on her face and said "Yeah, My girl can handle it!" Whoho! I´m one of her girls ;) Yeah, I know she didnt mean it like that, but I´m from sweden and I´m allowed to translate it like that ;P
I love her! XD Andee var så rolig.. I really curse the fact that we arent allowed to record anything, 'couse she was soooo funny! Hade sjukt roliga historier och jag älskar när dom bjuder på sig själva.

Sedan var det en auktion vi gick på, jag tänkte bjuda på en stooor poster med Cliff Simon (Baal) men jag han inte med, var nog lika bra, för priset blev rätt högt. Men det är ju Cliff! Wtf, licksom!

Det var typ vid den har tiden pa dagen jag upptackte nagot som var ratt okey forst, men som gick mig mer och mer pa nerverna och som faktiskt blev lite freaky. Jag har en mini-stalker!
Det ar en snubbe.. snubbe och snubbe, kan inte vara mycket aldre an mig, som stirrar pa mig konstant. Varenda chans han far. wtf!? Folk brukar stirra pa mig, jag ar van. Det blir licksom sa med mina klader, men dom brukar trottna efter typ.. fem minuter.. man kan inte stirra pa ett freak hela dagen. folk brukar ha battre saker for sig. Men uppenbarligen inte denna. He's freaking me out! >< Vet inte vad han vill, men jag kan seriost inte vanda mig mot maria och prata med henne for da ser jag att han stirrar. >< Just wanna slap him or somethin..

Sen var det en massa musikvideos under dagen. eller, massa och massa, men en del. Bland annat en med Don.S.Davis. Allas varan alskade Hammond som hela Stargate varlden fortfarande sorjer och sa kommer fortsatta tills vi ar uttrotade fran jordens yta. Da kommer vi fortsatta sorja honom pa ovriga planeter.

Sedan var det dags pa scen for underbara Colin Cunningham (Major Paul Davis) och efter honom James 'Bambam' Bamford, stunt koordinator for hela stargate frenchisen.(dont diss my spelling! I kill you! *basta Achmed imitation*) Colin var HYYYYYSTERISKT rolig. och efter ett tag sa markte jag en ratt sa cool grej. hans satt att bade prata och skratta paminde ENORMT mycket om allas varan Ben Browder.. Woow.. undrar om han vet om det :P bambam svarade pa en massa stunt fragor (daah!) och klackte en del skamt, men eftersom har har en mer serios del i stargate sa blev det inte lika roligt som nar skadespelarna driver med sig sjalva och varandra.

Efter det var det photo op med Colin och han var saaa rar! once agian, annu en person som alskade de sma stenerna jag har i ansiktet. (jag rader er INTE att anvanda samma lim) mysig varm kram och jag stornjot verkligen. ville inte ga darifran. Efter det var det photo op med Bambam som maria inte skulle vara med pa, sa hon stod en bit bort och vantade vilket gjorde att hon missade en riktigt rolig stund. Uppenbarligen ar Colin inte den sorts person som kan sta/sitta still nagon langre stund och han alskar att leka med fansen. sa hon kom ut fran ett rum och pratade med oss medans vi vantade pa Bambam och han gjorde till och med ett litet Magick trick for oss ^^ Love him.
Sedan var det dags for Bambams photo op. Misstro inget, han ma kanske inte vara lika rolig pa scen eller vara en skadespelare men han ar en stuntman. Vilket betyder att karl har MUSKLER! och han ar skiiiitsnygg.. och det forsta som hander nar vi ska ta kort ar att han lagger armen om mig och forstrott borjar leka med en av mina flator.. wtf! Hur ska jag kunna tanka da? :P nah, it was fun..

Sedan var klockan 6 pa kvallen och det var dags for autografer! Whoho! forst fick jag andee, som fyllde ar och tjot glatt nar hela salen ropade Happy Birthday! Hon var saaa bedarande. eller AR kanske man ska saga :P
Sa sot. Nar jag kom fram sa fick hon ett enormt leende och borjade upprepa mitt namn (Vi har sma lappar vi satter pa fotona om vi vill ha dom personligt signerade) och hon lat som ett litet barn. Och hon uttalade det nastan ratt. :) Eller, barn och barn. Hon lat som en tecknad figur XD Sedan fick jag ta av mig glasogonen och visa mina sma sten-besmyckningar for hennes vanninna som kom fran ryssland (or something) och kunde prata lite svenska :P
Andee ar saaaa cool. Pa mitt foto skrev hon "Long live the wraith!". I love her!

Sen var det dags att ga och satt sig att vaaanta igen. Nar det slutligen var rad G's tur (jag sitter pa rad G, plats 11) sa vandrade vi ivag och stallde oss i ko for Colin och Bambams autograf. Colin ar en helt underbar manniska. Seriost. Och sa bedarande. Jag tror att han far fysiskt eller mojligen psykiskt ont av att sitta still for lange. Sa istallet for att halla sig vid sitt bord dar han skulle sitta och signera, sa borjade han ga langs med kon och skriva pa vara foton. Och vi alskade det for i och med att han inte satt pa andra sidan bordet sa kunde han krama och pussa oss. Och det gjorde han. Seriost, karl stornjot :P Han alskar verkligen att umgas med fansen. Sa jag fick en autograf och en kram (Yeay!) och sedan hor jag Bambam fran sitt bord: Dude, You're making me look bad! XD Colin bara garvade och fortsatte. Volontarerna holl pa att fa spunk. Dom ska typ vara i narhaten utifall att. Det verkar som om de flesta som var dar var vettiga, men det finns psycon out there. Jag gav dom radet att satta koppel pa honom. :P Dom funderade faktiskt pa det XD

Sedan var det bambams tur.. Han gav mig ett stort leende och gav mig komplimang for min kjol (alla alskar mina klader har. SOOOOO GREAT!) och sedan fick han syn pa mitt Pentagram och utbrast med stort flin> Hey, hows my buddy Satan? .. .. I'm like.. what? Noo!
Han borjade garva. Uppenbarligen kom han fran en stad dar folk var skrackslagna for satanister. Pa Halloween satte dom in extra vakter pa BB for att ingen skulle kidnappa ett barn och offra det. True story.. Wtf? :P Sen pratade vi lite till och han la ner pennan och sa roat: I really like those things (viffta med handen dar jag har stenarna) but they're really distracting.
XD I didnt think about that :P

Sedan var det dags for Friday Night Cabaret med Dan Shae som Host. Bambam dok upp med lite stunt-snubbar och dom lekte runt pa scenen. var riktigt coolt och det gav folk ett smakprov pa vad som skulle komma pa hans Stunt Player Workshop nasta morgon. Sedan var colin upp och gjorde magi-trick. Och en grej som jag seriost inte kunde titta pa. Han tog en bit trad, svalde den och fick ut den genom ogat. Jag kunde seriost inte titta, for hans ansiktsuttryck och allt det dar fick igang mina krakreflexer. Man ska inte kunna gora sa. Fysiskt sa kan man gora sa, for det finns nagon sorts "gang" but come on Colin. Just because you CAN do it, doesnt mean you should!!
Men det var coolt. Shae och Colin ar alltid hysteriskt roliga.

Sedan var det dags for Stargate Karaoke Party! Whohoooo! .. .. No, no, NO, I did NOT sing :P Men Colin lekte trollkarl igen. He split a fork in two! Han satt med att gang han kanner sedan forut och visade dom och nar han var klar sa borjade hela salen appladera och han ryckte seriost till och stirrade forvirrat omkring sig. Han hade tydligen inte upptackt att hela baren hade tittat.:P
Sa det var kul, och det var folk som sjong typ hela tiden, med varierande resultat. :P
Men vi packade oss hem ratt sa tidigt. vi var trotta som satan, sa straxt fore halv ett drog vi oss hem. Seriost vi vaknar fortfarande tre varje morgon, oavsatt hur sent vi kommer hem. Da ar ju klockan typ tolv hemma sa.. I dont know. Den har resan har ivarjefall brytit min onda cirkel av over-somn. Thats nice. Men nu sover jag for lite istallet :P


day.. four?

Har ingen susning. Trodde det var fredag idag, men det var visst bara torsdag. -.-
Shows what I know.. hur som hellst.. har ingen aning om vart jag ska borja idag.
Ska forsoka ta det i ordning, lugnt och fint och inte borja hyperventilera, jama och komma ifran amnet och att jag fick en smeknamn av underbara.. *harkel* yes.. jag har koll pa laget.

Vaknade i morse, utforskade lite fler udda grejer dom har till frukost.. det ar inte frukost har, det ar typ bakverk. Mamma brukar kopa sma appelknytten med socker pa som man stoppar i ugnen nagra minuter sa ar dom klara. Minns inte vad dom heter, men dom har typ sanna fast dubbelt sa stora och fyllda med antingen apple eller nagot jag tror ar hallon. Svart att veta nar det blivit uppvarmt och sedan fatt svalna.
Shit, my back is killing me right now.. -.-

Efter det sa tog vi bussen vid tolv tiden och vid kvart i ett vandrade vi in pa Hilton och tog oss till lokalen som Peter Williams (arkeskurken Apohpis) skulle tala i. Det gar mest till som sa att dom tar upp scenen pratar lite och berattar vad dom hallit pa med pa sistone och sedan blir det Q&A (Questions and Answers) dar publiken far stalla sig vid en mikrofon och stalla en fraga till skadespelaren (och hela rummet!).
Det var roligt att se marias reaktion, for jag var den som egentligen ville se honom. hon var vall egentligen inte sa tand pa iden men hon hangde pa anda. Dock sa tyckte hon att det var riktigt roligt och hon sa aven att hon tyckte att han var riktigt snygg :D
Dock var det ungefar har jag borjade svara och ge ifran mig allmant fula ord da mors kamera soooog. Hon ville inte ge mig sin "riktiga", en snorbra en med en riktig shutter som ger ifran sig ett underbart ljud och som skulle varit sa perfekt, for hon trodde att jag skulle ha sonder den. Well, so? Om jag lyckats ha sonder den sa skulle jag kopa en ny at henne. No big deal. har man sonder nagat sa ersatter man det. piece of cake.
Den lilla jobbiga och totalt patetiska kameran jag fick lana sog. Den kunde inte zoma for fem ore. Jag sag ju for fasiken skadespelaren battre utan kamera an nar jag zomade sa nara det gick. Blev enormt besviken pa att inte fa nagra bra bilder.
Och man fick inte filma dom heller. Vilket ar enormt synd for dom har alltid underbara kommentarer och skojar med varandra, sig sjalva och publiken utan dess like och nar man suttit en hel dag sa blir det svart att komma ihag alla citaten. jag vet inte om jag fortfarande lider av jetlag, men jag ar sa otroligt trott att jag skulle kunna stupa i sang och klockan ar bara fem i atta har. Det ar sjukt.

men om man bortser fran kamera skandalen sa var det riktigt kul. Sedan kom Dan Payne (Super soldier och Wraith King) och Dan Shea (Sgt. Siler) efter det. Det ar alltid lika kul nar det ar tva skadespelare samtidigt for dom eggar pa varandra och dom har historier dom kan dela pa och bada dom ar stunt skadespelare och har jobbat med varandra utanfor Stargate sa dom kande varandra val och kunde gora lite udda grejer. Shea ar lite aldre (har verkligen blivit aldre sedan SG1) men har ar fortfarande snygg och Payne ar bode ung och snygg. Och dom ar enormt sexiga bada tva. Yes, I said both. Shae med. Och hur vet jag det? *stort flin* Dom tog av sig pa overkroppen! XD
Och publiken jublar! Till och med killarna XD eller tja, karlarna. Det ar valdigt fa unga manniskor som ar pa konventet vilket ar bade intressant och roligt. Det ar flera stycken som ar minst 65-70 ar. det ar sjukt. DEN generationen diggar stargate! Wtf, maste fa mina foraldrar att titta pa stargate! XD om 70-aringar gillar det sa kanske det funkar for dom med.
Anyway, VARFOR tog dom av sig trojorna undrar ni? Nej, det var inte for att publiken bad om det, och nej det var inte for att publiken betalade for det som pa vissa andra konvent :P
Det var helt enkelt for att Shae ville utmana Payne i armhavningar :P Sa bast.

Dom var hysteriskt roliga tillsammans. Och sedan kom det jag vantat pa sedan januari. Cliff Simon XD Our one and Only (Though with all the clones thats not really true) Lord Baal. Den arrogantaste och sexigaste karaktar jag nagonsin sett on screen. Jag tror fan att han slar Gambit. Och inte bara det, utan skadespelaren ar hur underbar och sexig som helst. har ett leende som fullstandigt far benen att svikta. Och vet ni vad som hande? Guess, guess, guess! *studdsa* Ops, you failed! Okey, I'll just tell you anyway. JAG gick upp till mikrofonen. Yes, you heard me.. JAG talade i mikrofonen infor Cliff Simon och och ett rum fullt med folk. jag kande mig lugnt forst.. Inga problem. Men sedan nar jag kom narmare scenen och sag Cliff pa nara hall sa borjade jag bli lite nervos. Sedan vred jag pa huvudet och sag hela lokalen och alla manniskor och da satte scen skracken in. Min hander borjade darra, min pulls skenade och till och med mina ben borjade darra. hela tiden jag vantade stod jag och gick igenom precis vad jag skulle fraga och nar jag kom fram till micken sa var jag lugnad av det faktum att jag hade allt planerat. Yeah, right!
Jag var hyper nervos med bade maria och erika (tror det var sa hon hette, ska fraga henne i morgon . Vi pratade lange men vi bytte aldrig namn med varandra :P) sa att det hordes vad jag sa. brytningen kan jag inte gora nagot at, den kommer fram nar jag blir nervos men man horde mig. Och cliff tyckte faktiskt att det var bra fragor :) Dock var jag sa nervos att jag knappt minns vad jag fragade.
Hur som helst. Lagger upp fragor och svar (sa gott jag minns) har:
1. Vad var hans forsta tanke nar dom sa att dom ville klona Baal?
Basicly: Det betyder att det ar fler av mig, och dom kan inte doda alla sa jag far vara kvar i serien.
2. Vet klonerna om att dom ar kloner eller tror alla att dom ar originalet?
Basicly: Dom visste inte. Dom hade diskuterat det manga ganger, men dom hade inte kommit fram till nagot. Dock hade han fatt bestamma for sig sjalv att dom visste det. For Baal (originalet) ar den som bestammer och om dom inte vetat det sa skulle det bli kababalik for alla skulle gora som dom sjalv ville.

maste jag tala om hur kul maria hade at mig efter det? Jag skakade som bara den. Jag har tillbringat storre delen av eftermiddagen skakande av nervositet :P It gets worse. mycket varre.
Dock slog det mig dar att jag hade en konversation med cliff simon! Det kravde en liten dans med tillhorande ljudeffekter :)
Efter det sa var det dags att bege sig till var Photo Op med Cliff. For er som inte vet vad det ar: kort pa oss sjalva med skadespelaren som blir taget av en proffs fotograf. maria gick forst och nar jag kom fram hade jag blivit lugnt igen. jag tankte att det inte skulle bli sa farligt trots allt. Tills han skakar min hand, tittar pa mig med ett leende och sager "Thanks for the questions!" with a breathtaking smile. Naturligtvis blev jag nervos igen. Sen vet jag inte riktigt vad han tankte sage men han pekade pa mitt halsband (mitt bla pentagram), men blev avbruten av fotografen som stressade pa. Och det forstor jag, dom hade bara en halvtimme att fa igenom alla, och det var en lang ko. Sedan lagger han armen om mig, skrattar till och kramar om mig medans han sager "oh, stop shaking". Wtf! Och vad blir reaktionen pa det? Jag blir sa klart illrod i ansiktet. Och blir kvar sa tio minuter senare nar jag star med maria och erika och cursar mina klader. hade jag inte haft klader som stack ut sa mycket skulle han inte kant igen mig :P So.. good vs bad >P Anyway.. jag star vand mot trappan, dom star med ryggen mot dom nar cliff simon kommer upp. :gonkontakt innan jag blir illrod och borjar titta overallt annat utom pa honom och hysteriskt flaktar mig med min mapp. Erika och maria far da syn pa honom och erika har enormt roligt at det faktum att han faktiskt pekade pa mig. Omg.. SEDAN gjorde dom det varre genom att papeka nagot jag hade totalt hade glomt. Tio minuter senare skulle autograf signeringen med honom borja. Och yes, han kande defenitivt igen mig.

man fick ha sma post it lappar med sitt namn pa om man ville ha en personlig autograf sa, jag skrev kicki (och facinerade en av konvent volontarerna. Uppenbarligen var det en valdigt haftig stavning) och han log roat och borjade retas lite. Han kallad emig "shaking Kiki". Inte snallt. jag har SERIOST en aura som sager "RETA MIG". Jag vill saga upp min aura. Jag var dock valdigt glad over att han bara skrev Kicki pa fotot :P Dom i kon bakom mig tyckte att det var gulligt att han kom ihag mig, och det var typ da jag borjade skutta och dansa igen for det slog mig att jag precis hade fatt ett smeknamn av cliff simon. CLIFF SIMON! *dansa*

Fick aven autografer av bada Dan grabbarna. Shae tyckte det var riktigt coolt att jag kom fran sverige. var visst inte sa manga svenskar pa konventen. dock en hel del australiensare.

men efter det tog vi oss tillbaka hem. far se hur vi gor i morgon. jag har fortfarande inte hittat en present till mamma, pappa eller sara och maria vill ga och handla pa formiddagen i morgon men jag vill ga till konventet och se det som ar pa dagen da. Vi far se hur det blir. for mig gor det inget om vi delar pa oss, kommer vi gora senare for det ar grejer pa konventet pa kvallen i morgon som hon inte orkar vara uppe till. blir ratt sent men nar jag ar glad och stirrig sa blir jag pigg. jag blir hog pa socialitet. det ar sjukt. Men billigt, jag sparar asmycket pengar pa alkohol. det ar skont. ;p

har shoppat ordentligt. ^^ foton, tva trojor, en mossa (har letat en snygg och vanlig en i evigheter, mina ar so stora att det ar svart att ha horlurarna over) och aktiondockor. XD
Judge all you want, fokes. But I'm happy. Kopte aven en av filmerna. Sa happy!
tog massa bilder pa det jag kopt och tankte lagga upp, men dom har byggt in datorn sa jag kommer inte at nagot >P sucks.. anyway.. you can imagine

To Kicki
With Love
Cliff Simon


day 3

Hello. klockan ar nu 11.03 pa morgonen och vi har grus i ogonen.
I gar stupade vi i sang. Tror vi var trottare da an nar vi kom hit forsta dagen.
Vi kom inte riktigt overens med kartan igar, for vi har ju sett att vi bara bor nagra gator bort fran hotellet dar konventet skulle vara. Bara det att det var ju bara dom ENORMA gatorna som var med pa kartan -.-
Sa vi forsokte oss pa att ga dit sa vi visste vart vi skulle. Eftter 40 minuter av att ha kommit INGENSTANS pa kartan sa vande vi. Pa kvallen tog vi bussen dit. Det tog 35 minuter -.- skulel blivit en intressant promenad :P
Men men.. vid halv 8 skulle dom borja regestrering av biljetter till konvent samt till autografer och photo op. kl var vall runt 12 snaret nar vi kom tillbaka till hotellet. Det var ko sa in i helskotta. En kvinna som varit dar sedan kl tolv pa dagen. Why? Det forstar jag faktiskt inte. som var dar da var sanna som redan hade betalat for sina biljetter och vi skulle bara byta in dom mot ett kort och ett armband som ger oss fortur i koerna. Sa varfor vara dar sa tidigt? Det ar inte som om man inte skulle fa sina biljetter. Sa forst var det vall ko i over en timme for att fa grejerna som horde till guldbiljetterna. Sedan gick vi runt och kopte lite foton och grejer. Och jag kopte en stargate t/shirt ^^
Sedan var det en till ko for att vi skulle kunna byta in en photo op mot en annan. Jason Momoa hade ju dragit sig ur eftersom han skulle gora en film. Och inte vilken som helst, han ska spela Conan i nyinspelningen av Conan barbaren :D Passar honom sa bra.. Det ar ju kult. I och med att vi redan kopt biljetter till hans photo op sa fick vi byta in dom mot photo op med Cliff Simon. Plus att jag tog en extra autograf med Heyerdahl. Det fanns foton pa en av hans karaktarer i en annan serie ocksa, Sanctuary, sa jag vill att han ska signera fotot darifran ocksa. :)

Men den kon stod vi inte i. Det kandes ratt sa vardelost sa vi satte oss pa varsin stol och vantade pa att kon skulle forsvinna :P
Fungerade mycket battre. I dag ska vi ivag och kolla pa killen som spelar Apophis, SG1'a forsta arkefiende samt Sgt.Siler. ^^ han ar sa sot och overallt dar han ar med i bild sa har han en overdimensionerad skiftnyckel. ^^ Men han gor aldrig nagot vettigt med den.
Sedan ska vi aven se Cliff Simon och han ska fa signera en bild jag har pa hans karaktar Baal (egyptisk gud), och efter det at det aven photo op med honom. sa man far vall ta och plocka med sin sminkvaskan sa man ser snygg ut pa bild ^^
Tankte jag skulle satt mig ner och skrivit riktigt i gar men det var en flock spanska kvinnor i receptionens soffor som lat hogre an nar dina hons ska lagga agg, sa jag gav upp.. Dom skulle bara gett mig huvudvark anyway, so..

I gar var vi ute och promenderade lite, hittade lite shoppinggator. Dels sa hittade maria en underbar butik till mig, med massa comic grejer. bara marvel och BC comic :D eller tja, inte bara. dom hade starwars, nightmares before christmas, chucky och lite ovriga burton grejer ocksa. men helt klart underbar. Fick tag pa fyra essential volymer som inte kommit till sverige an sa dom norpade jag. pa sondag nar vi ar klara hit sa ska vi ga tillbaka dit, om jag har pengar kvar XD Vi hittade aven subway och lite andra roliga butiker. hittade en bedarande present som selma och icke-namn-givna-lillebror far dela pa, och en present till melissa som ger mig en nostalgi kick. Kommer troligtvis bli likadant for henrik och anders :P hoppas det. sa sot.

Hmm.. sen vet jag inte riktigt vad jag ska saga. bara att bussarna ar lite jobbiga, for man kan inte anvanda sedlar, man maste ha mynt :P och dom har typ hur manga mynt som helst. Och dom ar sa sma och tunna att jag ar skrackslagen att tappa dom :P men man borjar bli lite van sa man kan rakna mynt lite halvt nu ivarjefall.

nu ska vi ta och ta det lugnt lite innan vi ska aka ivag till konventet om en timme och lyssna pa den onda guden Apophis ;p


Kanada day 1

Jag är trött och snurrig så jag latar mig och kopierar vad jag nyss skickade till min mor.

Nu är vi framme på hotellet, och vi har även fått oss lite att äta och jag har sett mig omkring i närheten av hotellet.

Resan började inte så bra, jag höll på att flippa ut totalt när flyget blev en timme sen från Arlanda, vilket skulle påverka tiden vi hade på oss i chicago. Dock så verkade vi flyga in det eller något för vi blev bara en kvart sena. Var inga problem med att haäta ut väskor och hitta rätt. dock var det konstiga papper att fylla i hela tiden. Både till USA och till Kanda. Namn, adress, födelsenummer, passnummer, flygbolag, flygnummer osv. Om vi tog med oss vapen, kött eller frukt in i landet..
Men men.. första flyget var ju längst och det kändes. Dock fanns det små tv-skärmar till varje säte dår man själv kunde välja vilken film man ville se eller vilken sorts musik man ville lyssna på. Man kunde också kolla på kameror som satt framför och under planet. Det var lite coolt.
Jag hade helt klart vaäntat mig att få tråkigt på resan, men jag hade inte räknat med hur otroligt illamående jag skulle bli. Stigningen fran Arlanda var hemskt. Det skakade och svajade och han steg alldeles for tvärt, sa jag fick min mage ungefär vid näsan. Very nice.
Landningen gick dock bättre, men jag blev fortfarande illamående.
När vi åkte från chicago så mådde jag riktigt illa, och vid landningen i vancouver trodde jag att jag skulle spy. Var väll sömnbrist, uddamat vid udda tider och det faktum att min magsäck satt löst som gjorde det.
Försökte mig dock på det gamla tricket med huvudet lågt, och då blev det mycket bättre. Var väldigt trångt i sista flygplanet men det fanns plats att lägga huvudet i knät ivarjefall. När jag sedan tog djupa andetag och andades in genom näsan, och ut genom munnen sa försvann kräk-känslan. Men jag är fortfarande lite illamående.
Som sagt tror jag dock att det kan vara trötthet och udda mat som bidrar också. Men flygningen var absolut den utlösande faktorn.
Nu är klockan fem i nio på kvällen och vi har precis varit och ätit på ett ställe som ligger vägg i vägg med hotellet. Salt and Pepper Grill. Vi har 10% där i och med att vi bor på Best Western, och det var det närmaste jag hittade som inte var sushi eller något annat udda som vi inte skulle kunna behålla. Var nästan tvungen att släpa ut maria, hon la sig i sängen direkt vi kom men jag var pigg sa jag tog en liten promenad runt byggdnaderna har. Det är faktiskt en väldigt fin stad. Det är träd överallt. Jätte fint!
Och jätte mycket körsbärsträd! Trodde väll aldrig att jag skulle få se fullt med Sakura blommor när jag åkte till Vancouver :P

I taxin hit så åkte vi förbi otroligt fina hus också. Och så mycket träd. Hemma är det mest att det är nagon som har träd på sin egen gård, men inte här. Tänk dig som vi bodde i hofors. men trottoar på var sida om vägen, och träd pa trottoarerna. Mycket träd. och det är inte minsta snöhög kvar här. Mycket varmare än hemma. :) Kommer frysa när vi kommer hem igen.

Har kollat upp vancouver island också. Det blir ett No-go. Först ska man promenera 10 kvarter innan man ska ta en buss till färjan. Bussen kostar 40 dollar per tur och per person. Sedan kostar färgan ocksa. Eftersom jag inte riktigt vet vad som finns där sa känns det inte värt så mycket pengar bara för en drömfångare åt mor.
Taxin till hotellet var billigare än den bussen. Kostade 28 dollar att åka hit från flygplatsen.
Så nej. Något man får ta om man åker hit på semester någon gång.

I morgon ska vi lära känna området lite och i morgon kväll ska vi gå och "checka in" oss vid konventet. Få scheman, inträdes armband och spana in folket :)

Men nu är det dags för en dusch och mycket efterlängtad, ostörd, sömn.



2 böcker värda att läsa?

Vi ses i öknen av Danny Wattin.

Det var en helt vanlig 70 timmars arbetsvecka: Morsan tjatade om bristen på barnbarn, kollegan försökte byta bort sin fru och sambon gjorde i stigande mani hemmet redo för svärföräldrarnas årliga hembesök. Och så var det förstås den där utbrytarkommunen som ville ha hjälp att lyfta fram sin kusinbröllopstradition. Inte undra på att Adam Anderzon inte hade tid att ta sin farbrors mycket speciella testamente på allvar förrän det var för sent.
Vi ses i öknen är en berättelse om de offer vi gör för att hinna med i ett samhälle i snabb förändring. Det är en historia om skamliga släkthemligheter, skenheliga politiker, vedervärdiga svärmödrar, sexuellt frustrerade livsstilstomtar och katter med Tourettes syndrom. Men det är också en kärlekshistoria och en redogörelse för en misslyckad kontorsslavs kamp för att återställa balansen i en allt vansinnigare värld.

Ursäkta, men din själ dog just av Danny Wattin.

Det är Äggbankningsdag och allting är precis som vanligt. Ljuden från skolgårdens fortplantningsruta, småflickorna som strosar runt i väntan på att deponera sina äggstockar och Angelinorna som fnittrande bläddrar igenom sina kataloger i jakt på nya kändisar att göra barn med. Det finns ingen som helst möjlighet för Benjamin Albert Bonkenstein, till hälften Einstein, att veta att hela hans tillvaro snart kommer att vändas upp-och-ned. Ett händelseförlopp som börjar när han inleder ett hemligt förhållande med den genetiskt överlägsna överklassflickan Julia och slutar i en härva av mord, lögner och skönhetsideal så extrema att de riskerar rasera grunden för allt mänskligt liv.
Ursäkta, men din själ dog nyss är en berättelse om vikten av medkänsla i en tid av självupptagenhet. Med avstamp i aktuell forskning inom gen- och bioteknik och den snabbt ökade handeln med mänskliga arvsanlag målar Danny Wattin upp en värld där människan offrat det hon behöver för att få det hon vill ha. En värld inte helt olik vår egen. Där mäklare säljer attraktiva blondiners ägg till högstbjudande, nobelpristagarspermier beställs över nätet och graviditeter läggs ut på fattiga kvinnor i andra delar av världen. En plats där fulhet är ondska, barn en mänsklig rättighet och kärlek endast kan finnas av den som är beredd att försaka allting annat.

Kommer snart till en framtid nära dig!

Enligt en välkänd amerikansk plastikkirurgiklinik så är det enda som står mellan Danny och ett vackert och naturligt utseende en hakförstoring och omfattande näsplastik